Måns min älskade pensionär!
Måns var först här hemma och ensam herre på täppan väldigt länge! Han var 10 år när Agnes och Flisan flyttade in. Han var så snäll och tålmodig att jag många gånger blev tårögd över hans tålamod.
Flisan hängde runt halsen på honom för att busa och han satt med bedjande ögon "ta bort henne!"
Innan alla ramlade in här hade vi som tradition att ha räkfrossa en del fredagar när vi var barnfria. En psykolog hade nog haft ett och annat och säga om det :-)
där satt jag och skalade " en till dig och en till mig" och Måns fiskar skickligt upp varje räka med tassen innan han äter den. Nu äter vi fortfarande räkor ibland men inte lika ofta och nu får även Sussi vara med på ett hörn. Knappt jag hinner få någon räka :-) Jag vet det är för salt för katter men har nu killen lyckats komma upp i den aktningsvärda åldern på 18 år och med bara två veterinär besök under dessa år. ( en för tandsten som han inte hade och ett efter ett bet i örat) Så vi fortsätter nog med våran räkfrossa då och då :-)
Han har en bror som föddes året innan som fortfarande lever så jag hoppas och tror att Måns hänger med många år till!
Han är pigg hör lite dåligt går lite stolpigt men klarar fortfarande av att klättra över staketet på 2m!
Blank som en spegel i pälsen lite smalare än innan men väldigt fin för sina 18 år!
Som ni förstår så kan även en huskatt vara högt älskad! även om han "bara" är en bonnkatt! Alla katter är värda mer än dagens samhälle tycker. Vi kämpar på för att höja kattens värde även huskattens. Den ska inte lämnas vind för våg!! Den ska kastreras! älskas! och få leva ett liv som bortskämd katt!
Puss på dig Måns Mattes hjärtekatt <3